Det finns så mycket jag lägger på mina axlar: måste rita varje dag, blogga om ritandet, jobba flitigt, motionera mer, skapa, städa, vara glad, tvätta, ta nya tag, ta ansvar ... När livet inte fungerar på det sätt man vill, då är det svårt att bära upp alla de där bitarna. Axlarna håller liksom inte.
Jag är så glad att jag kommit igång med måleriet, men samtidigt tyngs jag av att jag tecknar mer sällan och inte heller skriver här så ofta. Men syftet var att öva upp min förmåga att teckna, att producera fler bilder och stimulera kreativiteten och det syftet är uppfyllt. Då borde jag inte känna tyngden på axlarna. Inte av det där med ritandet, i alla fall.
Men det gör jag. Av det och av en massa annat.
Nu ska jag försöka släppa det.
Därför blir det kanske lite annorlunda inlägg här, resten av året. På vilket sätt vet jag inte, men jag hoppas det kommer att kännas lustfyllt och inte som en tyngd på mina axlar.